Jag är slut. Slut som artist. De senaste dagarna och hela helgen har bestått av bakning tror jag, bakning och planering.

Nu är det över, dopet är slut och det var supertrevligt och fikat var hur mysigt som helst. Precis som jag ville ha det. Vänner och familj samlade, barn som springer omkring och leker, massor med fika och kärlek.

-Tack till alla som var med och gjorde den här dagen så bra och fin. En extra tanke till de som var hemma sjuka, speciellt min mamma som jag vet så gärna ville komma idag.

 

 

Jag har precis gått igenom alla bilder som min fina syster Malin tagit idag. Många fina kort blev det men hur fasen kan jag se så fel i spegeln alltså? Är det någon slags förnekelse? Jag tycker inte jag ser så där fet ut i spegeln, nu var det typ 50 kort på mig i fotorullen och jag ville bara ta bort ALLA. Jag vägrar acceptera detta utseende, jag MÅSTE göra något åt detta.

Jag vill bara skrika, gråta, springa, skära i mig själv... Hur blev det så här? Jag känner mig inte så stor som jag ser ut på bilderna. Det är inte jag!! Det är någon annan på alla dom där korten...

 

Nej fy, det blev ett mindre kul avslut på denna annars helt perfekta dag. Vi kom precis hem från en härlig middag i Kungsängen på Grottan tillsammans med svärmor och svärfar.

 

Imorgon ska Aston till förskolan, jag ska ta min dagliga intervall-promis, gå hem och duscha och sen gå till Öppnis. Jag ska träffa en nyfunnen vän där. En av de bästa delarna med att få barn är alla föräldra-grupper och aktiviteter där man kan träffa nya kompisar.

Jag träffade nämligen en tjej som har två döttrar som är nästan samma åldrar som Aston och Charlie, det är ju bara toppen det men sen klickade VI väldigt bra också.

 

Nåja, nu ska jag gå tillbaka till min självförakt (för att låta dramatiskt)!

Puss på er